Det finns en tid för oss alla

När de fått klart över händelsen tar de på sig kläderna och ytterkläderna. De tar med sonen så han kan visa var han har sett bilen, och dottern som halvsover när de tar på ytterkläderna. Pojken är uppspelt och går ut först av alla.

"Ta det lugnt!" säger pappan till sonen som rullar ihop en snöboll för att sedan kasta den mot en lycktstolpe.

Pojken springer runt och när hans pappa kommer ut så tänker inte pojken sig för utan springer ut på vägen och i snabb fart kör bilen på pojken som flyger en bit, man hör när huvudet slår i marken. Pojken ligger stilla och blod sipprar ut från en mynning som bildats vid nedslaget. Pappan springer mot sin älskade son. Han skriker och gråter, chockad över händelsen tar han sin pojke i sin famn och lägger huvudet mot sin värma jacka som sölas ner av sonens blod. Föraren stiger ut ur bilen och tittar vad han har gjort och springer till pappan.

"Jag såg inte honom. Han bara sprang framför bilen."

"Ring ambulansen!"

"Jag är poliskonstapel och skulle till en mamma som har en försvunnen dotter och barnbarn."