Del 8

Del 8 24 december två år senare

Kvinnan kan inte glömma den där kvällen och natten. Men hon försöker förtränga det. Hon sa till sig själv då dottern levde att hon aldrig skulle kunna klara att leva utan henne. Det var som att gud ville straffa henne för något hon aldrig gjort. Nu ligger hon på parkbänken och tittar ut över den vackra vyn. Sjön ligger intill kyrkogården och hennes hund ligger intill för att få en gnutta värme. Kvinnan tar upp en vodkaflaska från sin tygkasse och tar en rejäl klunk och tänker på vilken dålig människa hon är som sitter på en parkbänk och tycker synd om sig själv, vem skulle annars göra det? funderar hon över, samtidigt vad hennes lilla flicka skulle tycka om sin mamma om hon hade sett henne nu. Vad ska hon göra? Hon lever och har levt för spriten i nästan två år. Hon vet inte hur vatten smakar. Hon vet inte hur lycka känns. Hon vet inte hur det är att få en varm kram av sitt barn längre. Allt har försvunnit. Och allt försvann över en natt, en enda jävla natt, tänker hon, gråter en skvätt, och tar en rejäl klunk av den iskalla vodkan. Det enda hon orkar tänka tillbaka på just den dagen är när hon och hennes dotter var i affären och köpte de sista sakerna innan de skulle åka till hennes mamma. Hon var lycklig, hennes dotter var lycklig och hon vet inte hur kan minnas just den händelsen när allt annat är svårt. Det enda hon vet för tillfället är att hon saknar sin dotter enormt mycket. Hon vill en sak just nu – dö.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0