Första sveket

De närmaste tre dikter kommer handla om de svek, men också de värsta lögnerna, som jag har blivit utsatt för. Den första heter just "Första sveket".




Första sveket

 

INGEN SKA FÅ LJUGA FÖR MIG

 

IGEN

 

Jag vet inte vad som är värst

 

Själva lögnen

 

Eller det svek som äter upp ens innandöme

 

En lögn kan skada mer än själva sanningen

 

Ibland är sanningen bäst

 

Fast den gör ont

 

Sanningen kan skada

 

Men sveket från en lögn är värre

 

Den första lögnen och det första sveket

 

Stod en väldigt nära släkting för

 

Han lämnade mig

 

Han lämnade mig där ute för klara mig själv

 

Som tur fanns där stöd

 

För annars hade jag nog inte skrivit den här dikten

 

Personen lovade

 

Lovade

 

Lovade

 

Men lögnen kom ifatt honom snabbare än han trodde

 

Då valde han att sticka sin väg

 

Försvinna

 

Tro att han kan komma tillbaka och sedan är allt glömt

 

Han trodde att han kunde skada min själ utan följder

 

Han trodde på fullaste allvar att man kunde lämna en

 

Och sedan komma tillbaka och vara glömt

 

Ett barn glömmer aldrig

 

Ett barn är förlåtande

 

Ett barn är kärleksfullt

 

Fast barnet har blivit sårat

 

Jag var tonåring och var inte förlåtande

 

Han hade försvunnit ur mitt liv

 

Det fanns inget kvar att se fram emot

 

Han sa till mig de ord som jag har burit med mig

 

Och kommer alltid bära med mig resten av mitt liv

 

De orden sammanfattar det första riktiga sveket:

 

”Om du inte vill bo hos den jag älskar och på de premisser så vill jag ALDRIG mer se dig!”

 

Skrek han och la på luren.

 

 

 

Jag tror att den personen jag riktar mig mot vet nog vem han/hon är. Jag skriver han i berättelsen men kan även

vara en hon.

 

Detta var mitt första riktiga svek.

 

 

Hampus Eriksson den 21 november 2010



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0