Det finns en tid för oss alla

Själens brustna vingar

 

Det finns en tid då även jag tvivlar

 

På vad livet egentligen ger för svar.

 

Det brukar viskas i mitt öra om något större

 

Om något annat som jag har missat.

 

Vad?

 

Hur jag än försöker kan jag inte hitta mina brustna själars vingar.

 

Det går inte.

 

Jag går bara vilse

 

I en slags limbo av förhoppningar och lögner.

 

Jag försöker finna mening

 

Men meningen är bara att jag ska leva.

 

Smärtan är större än någonsin.

 

Ibland vet jag inte var jag ska ta vägen

 

Jag vill bara försvinna

 

Försvinna från allting.

 

Men jag är stark

 

Stark som en oxe

 

Eller är jag det?

 

Försöker jag bara inbilla mig det?

 

Försöker andra intala att jag är stark

 

Varför måste jag alltid vara stark?

 

Varför kan jag inte vara det sorgsna lammet

 

Som ligger och blöder och försöker komma ut ur sitt svarta hål

 

Jag försöker hitta hem

 

Men jag vet inte hur

 

Det kanske är så att man inte kan rymma från sitt förflutna?

 

Men en sak är jag säker på

 

Det finns en ljus framtid där borta vid den orange himlen

 

 

 

Hampus Eriksson den 19 mars 2011

 

Det finns något bakom den svarta kostymen

 

Vi tänker

 

Vi tänker efter

 

Vi tänker efter länge

 

Vi tänker efter länge och förstår

 

Vi tänker efter länge och förstår sambandet

 

Vi tänker efter länge och förstår sambandet mellan

 

Det svåra

 

Det oundvikliga

 

Det ofattbara

 

Det vi inte kan dölja

 

Vi kan inte gömma oss bakom en svart kostym.

 

Vi förstår

 

Vi förstår snart

 

Vi förstår snart att

 

Vi förstår snart att livet

 

Vi förstår snart att livet utgått

 

Och att det inte finns någon framtid

 

Att komma tillbaka till

 

Eller var det så att livet bara var en krusning?

 

Krusning bortom hela livets goda och hemska sidor

 

Vi tror

 

Vi tror att

 

Vi tror att vi

 

Vi troratt vi känner

 

Vi tror att vi känner mannen

 

Vi tror att vi känner mannen bakom

 

Den svarta kostymen.

 

Allt är slut,

 

Eller var det bara början?

 

För nu orkar inte livet att bära mig

 

På sin sköra tråd

 

Livet måste vara en återvändsgränd

 

Om jag får välja borde livet vara slut efter

 

Livets början.

 

Vi kan

 

Vi kan inte

 

Vi kan inte själva

 

Vi kan inte själva förstå

 

Vi kan inte själva förstå jordens

 

Vi kan inte själva förstå jordens andetag.

 

Vi är blinda.

 

Men den är väl mannen bakom den svarta kostymen som avgör

 

Hur livet fortskrider?

 

 

 

 

Hampus Eriksson den 18 mars 2011

Har nu komponerat 13133 ord och börjar bli klar med första delen. Har nu lagt lite av grunden till berättelsen och känner mig än så långe att det är så jag hade tänkt från början. Det blir längre än vad jag hade trott, men det är enligt mig bara positivt.

Pepparkakshuset

Bok och författare

 

Boken heter Pepparkakshuset och är skriven av Carin Gerhardsen. Det är Carins debutroman.

Handling

 

Boken tar sin form i ett samhälle i Stockholm, Hammarby och där får vi lära känna Conny Sjöberg som är

kriminalkommissarie. Han försöker reda upp ett mord som har begåtts i ett hus där en gammal tant bor. Tanten

var inte hemma vid mordet. Men ju mer Conny och hans kollegor gräver så kan hans utredning kopplas samman

med andra mord i Sverige. Letar de efter en seriemördare?

Tema

 

Boken har väldigt tydliga teman. Mobbning, utanförskap. Men mobbningen är mer än så. Det är misshandel och

tortyr. Men det är på något sätt också ett skrik på hjälp . Jag vill synas. Här är jag! Det finns fler teman, men jag

vill inte avslöja dem.

Analys

 

Jag skulle gärna vilja jämföra Carins bok med Camilla Läckberg. Språket ligger på ungefär samma nivå och de

använder båda tillbakablickar i det förflutna. I och för sig så får vi allt genom mördarens ögon. Är det här bra då?

Jag gillar ju Camilla Läckbergs lätta och spännande deckare. Om man vill läsa till slutet och inte kan lägga ifrån

sig boken så räknas den som bra. Men det var ändå något som fattades. Det finns en person som är väldigt

intressant i boken och det är Petra. Varför? Det säger jag inte. Men Carin gör henne levande. Visst är Connys liv

sött och så, men det fattas något. Där är Camilla Läckberg väldigt duktig, hon bryr sig om sina karaktärer till 100

%. Det gör inte Carin, inte till 100 %. Men jag ska fortsätta läsa och se om det förändras. I alla fall vill jag

fortsätta läsa om Petra.

Ordförståelse/beskrivande meningar

 

Implikationerna= Följderna

 

Pardon= nåd

 

Avpollettera= skicka iväg

 

Flegmatiska= tröga

 

Korus= kör

 

Kokettera= flörta

 

”Det är dags att sluta nu, innan jag blir så blasé att tristessen tar överhanden”(Gerhardsen, Carin 2008: 212. Poketförlaget.)

Betyg

 

Läs den om du vill ha en lättsam deckare som inte bjuder på något utöver det vanliga.

 

3,5 av 5.

Tips!

 

Om ni vill ha en spännande och härlig spänningsroman/deckare att sätta tänderna i, läs Utan ett ord av

Linwood Barclay.

Recension

Hampus Eriksson den 8 mars 2011

 

 

Låt den rätte komma in

Bok och författare

 

Boken är skriven av John Ajvide Lindqvist.  Låt den rätte komma in är hans första roman och den har blivit prisad

över hela världen. Den har blivit filmatiserad, både i Sverige och i USA. Han fick Selma Lagerlöfs pris 2008.

Handling

 

Boken handlar först och främst om den mobbade och utstötte Oskar. Han är rädd varje dag för att gå till skolan.

Han låser in sig på toaletten. Han vill inte ut i verkligheten igen. Men så en kväll möter han Eli, en flicka, en

ovanlig flicka. Hon är kall. Hon har inga skor på sig. När hon ska sätta sig bredvid Oskar så går det snabbt, som

om hon var den snabbaste människan i världen. Oskar blir nervös, men han är ändå inte rädd. De träffas varje

kväll och en vänskap skapas. Oskar gillar Eli. Hon är speciell.

Samtidigt begås det hemska mord och polisen vet inte hur de ska kunna få tag i gärningsmannen .  Någon där ute

dödar människor. En sak är väldigt konstig och det är offret. Vid halsen har de alla en sak gemensamt: två små

märken. Det ser ut som bitmärken.

Tema

I den här boken tar John upp utanförskap och mobbning och hur man som barn känner sig i de situationer som

inte någon runt omkring sig kan hjälpa en. Huvudpersonen Oskar blir mer och mer stigmatiserad. Han ter sig till

ett monster. Ett monster som för honom inte är konstig, visst han tvekar många gånger, men kan inte släppa

taget.  Han har egentligen inga riktiga föräldrar, mamma som bara tänker på sig själv och en pappa som super.

Det är mycket alkoholism i den här boken. Han vill nog få fram förortens tragiska, men sanna, baksidor som

samhället själv har byggt upp.

Analys

Jag gillar Johns flyt i boken. Mycket bra språk. Han har sitt speciella och uttrycksfulla språk som drar upp betyget

väldigt mycket. Jag gillar sådana här lite övernaturliga böcker, men som ändå har en grund i det verkliga. Det

enda som är onaturligt hi boken är just Eli. Men hon skulle ändå kunna föreställa den där lilla flickan som ingen

tycker om, tills hon träffar en jämlike. Hon säger själv i boken att hon inte är någon vampyr, utan behöver bara

blod för att överleva. Dialogen är fläckfri. Bokens 420 sidor är nästan för lite. Jag tycker att berättelsen tog slut

för abrupt på slutet. Jag skulle velat ha mer om vad som hände. Men men, man kan inte få allt.

Betyg

LÄS DEN!  4,5 av 5

 

Recension

Hampus Eriksson den 3 mars 2011

 

Lite kring dikterna. Jag fortsätter lite på samhället i sådant. Jag har gjort två dikter som på något hänger ihop. Om ni läser noga hittar den väldigt snabbt. Alltså sammanhanget. Det är ett samhällsproblem. Många dör i ung ålder och familjer splittras, vissa går till och med så långt att de tar livet av sig. Varför? Det är en fråga som varken jag eller någon annan kan svara på. Varför överlever vissa, när andra dö? Samma svar där. Det enda jag vet är att en flicka i min hemby har varit med om det. Hon har förlorat sin syster. Sin bästa kompis och sin mamma i cancer. Varför?

Människans hopp in i det sista. Del 1.

 

Uppgivenhet.

 

Sorg.

 

Kärlek.

 

Förståelse.

 

Skuld.

 

Ett paket som kommer på posten.

 

Människor som kämpar varje dag som om det vore det sista.

 

Känslan att inte vara där för sitt barn.

 

Känslan av förruttnelse.

 

Jag kommer snart att dö.

 

Jag känner en bitterhet.

 

Varför just jag?

 

Jag skulle ge allt för att stanna kvar i livet.

 

Jag skulle offra något annat,

 

Bara för att kunna vara vid livet i några år till,

 

Med mina barn.

 

Men jag vet att det är lönlöst att hoppas.

 

Livet håller på att rinna ut i sanden.

 

Det är snart slut.

 

Jag är bara en i mängden.

 

Mitt barn kommer att växa upp,

 

Ta studenten,

 

Gifta sig,

 

Skaffa egna barn,

 

Bli gammal,

 

Dö.

 

Själva dödstunden är ingen fara,

 

Men vad händer sedan?

 

Kommer jag bara att sväva i limbo?

 

Ingen som helst ro?

 

Det enda jag vet är att jag känner:

 

Skuld.

 

Ingen förståelse.

 

Kärlek.

 

Sorg.

 

Uppgivenhet.

 

 

Jag vill inte leva. Del 2.

 

Jag vill bara inte leva mer.

 

Kan jag inte få dö här,

 

Just nu,

 

Precis nu.

 

Det finns inget hopp.

 

Mitt liv är förlorat.

 

Jag har ingen kvar.

 

Mitt livs kärlek har dött.

 

Mitt barn har tagit livet av sig.

 

Allt hände så snabbt,

 

Efter…

 

Fan!

 

Jävla skit!

 

Varför?

 

Kan jag inte bara få villa i frid bredvid min avlidna fru,

 

Jag sitter där dygnet runt,

 

Vid hennes grav

 

Gråter.

 

Lyckan tog hon med sig ner i graven.

 

Hon visste inte då,

 

Att hennes dotter skulle ta livet av sig,

 

Några veckor senare.

 

Hennes pojkvän lämnade henne.

 

Hennes stora kärlek.

 

Hon behövde någon.

 

Kärlek.

 

Mycket kärlek.

 

Inte känna skuld.

 

En uppgivenhet.

 

Skuld.

 

Fan!

 

Jävla skit!

 

Kom tillbaka till mig.

 

Jag vill känna mitt inre igen.

 

Jag vill känna mig fri.

 

Nu vill jag bara dö.

 

Ruttna bort i en kista.

 

Bli uppäten av maskar och larver.

 

Låt jorden ta mig till sin egendom!

 

Gud tog mina änglar.

 

Nu ska han få en tredje,

 

Men den här är ingen ängel,

 

Han är bara en själslös man,

 

Som inte tror på livet.

 

Han är bara EN.

 

En i mängden.

 

 

Hampus Eriksson den 2 mars 2011