Det finns en tid för oss alla

Jag är en mycket dålig bloggare, mne ska försöka bättra mig när det gäller den biten. Jag har precis gjort klart förbredelserna på min andra del i Bill och hans värld "Hemligheten". Det blev faktiskt jävligt bra. Men nu ska man bara skriva ner det på datorn. Och det kan vara klurigt. Men det är bara att bita ihop. Jag ska helst vara klar med boken innan sommaren är här på allvar, runt Juni. Så får sätta fart. Ni som vet och skriver - ibland känns det helt hopplöst. Man får ta sig i kragen.

Jag ska även pulicera den tredje uppgiften från min kurs Kreativt skrivande. "Tre flugor i en smäll"

Uppgift 3 - Tre flugor i en smäll

Han står där i köket med sitt bakåtkammade, gelékladdiga hår. Hon med sitt långa, tunna, blonda hår, slingrandes nerför hennes nakna rygg. Martina bär en svart klänning som hålls uppe av ett tunt snöre runt hennes nacke. Hon har en kropp som en modell. Inte så konstigt för några år sedan stod hon där på catwalken - med sina kontrakt. Idag har hon bara pengarna och en man kvar.

De ska ha sina vänner på middag. Doften från grytan på spisen sprids i köket, en rådjursgryta, med hasselbackspotatis som står i ugnen. Mats, med sina muskulösa armar efter flera år som gymassistent, tar fram två vinglas, ger det ena till sin fru, häller upp till henne först, tar sitt glas och fyller det till brädden. Han vill vara onykter när han ska förödmjuka sin fru. En av gästerna, en kvinna har blivit förälskad i honom och han i henne. Det är Martinas bästa kompis. De skålar och kysser varandra.

"Jag älskar dig och vill leva med dig livet ut", säger hon älskvärt med en gnutta brunstighet i rösten. Hon rör honom ömt mellan hans ben. Hon hetsar upp sig, men inte han.

"Inte nu gumman! Gästerna kommer snart." Han vill komma ur den pinsamma situationen. Hans kåthet till sin fru har slocknat för länge sedan.

"Uppriktigt sagt så tycker jag att du är äcklig. Älskar? Vad är det för ord? När gjorde vi det senast?

"Säg att du älskar mig! Du måste älska mig livet ut. Jag har ju ingen annan än dig. Förstår du?" Hon tvekar en aning på vad hon sagt, men säger, "är du otrogen med en annan? Vi gick ju i terapi för att finna varandra igen" Hon tittar med sina blå oskyldiga ögon på hennes otrogne man. Han tittar bort.

"Jag... vet inte vad... jag ska säga för att du ska förstå. Vi lever i två olika värdar. Du en och jag en, förstår du?" Ängslan att ha berättat försätter honom i en svävande lättnad. Hon ställer ner glaset. Barnet kommer annars till skada, hon vet innerst inne att hon försätter deras barn i livsfara när hon dricker alkohol.

De har gått igenom en massa tillsammans, men Mats kunde inte hålla igen, utan knullade Martinas bästa kompis på en fest som hans fru också var på för några veckor sedan.

"Vill du verkligen skiljas?" Hon sväljer." Prata med mig då!" Hon sliter tag i honom och trycker upp honom mot väggen. Med sina en och åttio centimeter är hon längre än sin man.

"Jag vill ...", innan han hunnit prata till punkt smäller det till över kinden. Hans kropp smäller i golvet.

"Du är ju inte klok", skriker han, kollar upp mot sin fru som står någon meter ifrån." Jag vill skiljas."

"Nu ska du höra på mig! När gästerna kommer så ska vi se ut som vilket gift par som helst. Annars..."

"Annars vadå?" frågar han barskt.

Hon svarar inte honom. Klackarna knackar mot parkettgolvet i tv-rummet, hon sätter sig i en fåtölj.

"Känner jag henne?" Hon låter helt likgiltig.

"Ja, du känner henne, mycket..." Sen vet han inte hur han ska fortsätta.

"Säg inte att du har knullat min..." Hon springer ut på toaletten, spyr och känner yrseln spränga i huvudet. Han står med sitt vinglas och stirrar in i det. Han ser sig själv. Kristallglaset kostar en förmögenhet, mer än hans månadslön. Den här lilla historian kan bara sluta på ett sätt - utblottning. Säkerligen får han en del pengar, men inte så mycket så att han kan klara sig i ett år.

Vattnet i toalettstolen porlar. Hennes mascara är utsmetad.

"Hur kunde du? Bakom min rygg och allt. Jag skulle berätta det här när alla hade samlats runt köksbordet, men jag har ändrat mig. Du vill skiljas. Och jag är gravid, med ditt barn", hennes röst blir mer en kladdig gröt. Han hör inte det sista.

"Vad sa du?" frågar han.

"Jag är gravid, med ditt barn."

Mats glider ner på golvet. "Det kan inte vara mitt. Du och jag har inte haft sex på över en månad."

"Precis. Det räcker med att en spermie simmar och befruktar ett ägg. Detta skulle blivit en överraskning vid matbordet när alla våra kompisar samlats. Ring alla och begär återbud, även din älskare, eller min bästa kompis. Du ska vara ute ur mitt hus i morgon. Är du inte det, ringer jag polisen och ljuger ihop en historia om att du misshandlat mig."

"Ska du anmäla mig för misshandel? Det var ju du som slog mig!" skriker han och är ursinnig över hans misslyckade plan.

"Jag tar tre flugor i en smäll. Du blir inburad, får aldrig mer träffa din blivande fru, eller vad nu tanken var, och du får aldrig se när vårt barn växer upp. Jag känner folk som känner folk, vet du."

"Du din jävla slyna." Han slår till henne så hon ramlar baklänges och slår i byrån. Blodet sipprar ut på golvet

Två minuter senare ringer det på dörren. Mats sitter i sin skinnfåtölj med en kniv i handen. Kniven placeras mot strupen och han drar till, blodet sprutar åt alla håll, även blod rinner nerför hans Armaniskjorta. Dörren öppnas. Gästerna hittar dem båda. Den nya kvinnan i mannens liv slänger sig över honom och gråter. "Det skulle bli du och jag."