Är jag ond?
Jag tror på att det finns en mening med våra liv. Jag försöker inte vara religiös, något jag inte är. Jag kan sträcka mig så långt att jag tror på att livet inte är slut efter det här. Vad det är vet jag inte såklart. Lite av det här tar jag upp i Volym 2 om Bill Sanch. Bill Sanch får verkligen visa prov. Men han kämpar samtidigt som alla gör mot sina egna mörka tankar. Vem är jag? Vad gör jag här egentligen? Och är jag ond? Den sista är återkommer under hela serien. Hur vet vi att det vi gör i livet inte gör någon annan illa? Det vet vi såklart inte. Bill å andra sidan börjar misstänka att något är i görningen och att allt som händer är inte en slump. Vi blir alla kontrollerade, antingen av samhället, medier och sociala medier tex. Jag längtar verkligen tills ni kan läsa andra volymen. Jag är väldigt nöjd med den. Det svåra är nu att knyta samman allt till en sista del. Jag har sagt att det inte ska bli mer än tre volymer, men det säger bara att berättelsen om Bill Sanch är över och inte att det finns andra att berätta.
Det finns en tid efter
Hej allesammans!
Det var ett väldigt bra tag sedan jag skrev här och det beror på att jag inte orkade mer. Bloggande kräver engagemang som jag inte hade längre. Nu har jag fått tillbaka suget och mycket beror nog mycket på att jag har flyttat till Norge. Har varit här i tio dagar och trivs redan. Så länge det är sommar i alla fall.
Jag skriver fortfarande. Min andra volym om Bill Sanch kommer ut den 16 november. Spännande! Sen håller jag på med en annan bok om en kvinnlig bibliotekarie. Mer än så tänker jag inte säga förrän jag är klar med den.
När jag kom till intervju trodde jag aldrig att jag skulle tycka om det här stället så här mycket. Det är lagom stort, 4000 invånare, ett lagom stort bibliotek och en fin arbetsplats. Jag kände lite att jag var tvungen att gå vidare. Det finns en tid efter allt, även kapitlet Växjö som jag bodde i 4 år. Jag saknar kollegorna på stadsbiblioteket som jag jobbade i ett år. Själva staden saknar jag inte. Det sista halvåret bodde jag i Gemla och var för litet och kände ingen samhörighet med stället. Lägenheten var fin och billig, men mer än så var det inte. I Norge bor jag i ett fint rum med kök och badrum och ligger tio minuter från centrum med cykel.
Nej, nu ska jag äta lite och sedan ska jag sätta mig ute i solen och fortsätta läsa Dan Browns nya bok Inferno.
Det var ett väldigt bra tag sedan jag skrev här och det beror på att jag inte orkade mer. Bloggande kräver engagemang som jag inte hade längre. Nu har jag fått tillbaka suget och mycket beror nog mycket på att jag har flyttat till Norge. Har varit här i tio dagar och trivs redan. Så länge det är sommar i alla fall.
Jag skriver fortfarande. Min andra volym om Bill Sanch kommer ut den 16 november. Spännande! Sen håller jag på med en annan bok om en kvinnlig bibliotekarie. Mer än så tänker jag inte säga förrän jag är klar med den.
När jag kom till intervju trodde jag aldrig att jag skulle tycka om det här stället så här mycket. Det är lagom stort, 4000 invånare, ett lagom stort bibliotek och en fin arbetsplats. Jag kände lite att jag var tvungen att gå vidare. Det finns en tid efter allt, även kapitlet Växjö som jag bodde i 4 år. Jag saknar kollegorna på stadsbiblioteket som jag jobbade i ett år. Själva staden saknar jag inte. Det sista halvåret bodde jag i Gemla och var för litet och kände ingen samhörighet med stället. Lägenheten var fin och billig, men mer än så var det inte. I Norge bor jag i ett fint rum med kök och badrum och ligger tio minuter från centrum med cykel.
Nej, nu ska jag äta lite och sedan ska jag sätta mig ute i solen och fortsätta läsa Dan Browns nya bok Inferno.
