Hannibal
Författare: Thomas Harris
Titel Hannibal
Recension:Den tredje boken i serien om Hannibal Lecter. Filmatiseringen ska man bara slänga i papperskorgen och läsa boken istället eftersom boken i det här fallet är avsevärt mycket bättre än filmen. Jag gillade Anthony Hopkins men inte Julianne Moore som Clarice. Men nog om det. Vi följer Lecter ifrån ett land han älskar. Dess dofter och smaker. Clarice däremot kämpar mot sitt förflutna och hon har inte haft kontakt med Lecter på sju år. Mason Verger, en av Lecters patienter letar över hela världen efter honom. Han längtar efter sin revansch. Det som inte Mason kan få fram är inte värt att veta, eftersom han har kontakter upp i de olika departementen, men framför allt är han rik, väldigt rik. Medan Mason planerar Lecters död är Clarice med om ett misslyckat uppdrag och hennes närmaste kollega och fadersfigur Brigham dör. Det tar henne hårt. Samtidigt blir hon ställd inför rätta och smutskastad av hela FBI. Clarice menar på att hon gjorde allt enligt regelboken och att hon var trängd. Det blir upptakten till en härva av korruption, jakten på Lecter och något hos dem alla – att göra upp med sitt förflutna.
Det som jag har gillat med dem andra böckerna är språket och de väldigt mänskliga personporträtten. Samma gäller i den här boken, om inte ännu bättre. Visst kunde Harris strukit en massa saker, men då hade det inte varit Harris sätt att skriva. Jag gillar den här kampen mellan Mason och Lecter. Visst är Lecter sinnessjuk, men han är verkligen inte dum i huvudet och det vet Mason mycket väl. Det jag verkligen älskar är just relationen mellan Clarice och Lecter. Hur deras förflutna kan länkas samman till en person. Slutet är en fröjd, väldigt spännande och jag längtar tills när fortsättningen kommer.... om den någonsin kommer.
Betyg: 4 av 5
