Julkalender 2011 "Tills livet skiljer oss åt" Kapitel 18

Kapitel 18

Utdrag från Amandas dagbok:

”Min stora kärlek, mina hemligheter, mitt liv och mina lögner.”’

 

Kära Dagbok!

 

Det finns fortfarande snälla killar. Jag trodde inte det. Min första skoldag satt jag bredvid en kille som heter Alex, tror jag det var. Han satt tyst för sig själv. Tittade i mellan åt på mig, men sade inget. Det var kanske det jag gillade mest. Han var tyst.

(Utdrag den 13 augusti 2011)

 

 

Kära dagbok!

 

Jag hamnade i slagsmål med en annan tjej på stadsbussen. Alex hjälpte mig. Han är så söt. Han är trevlig. Visst är han tystlåten, men det är gulligt.

(Utdrag den 15 augusti 2011)

 

 

Kära dagbok!

 

Idag hände det för första gången sedan våldtäkten. Min pappa kom in till mig igår kväll. Han ville ha sex med mig. Jag sade först nej, men istället för att vägra och han hade våldtaget mig så lät jag han göra det han var sugen på. Det gjorde ont. Det var ett samlag där han var väldigt hårdhänt och tryckte på allt vad han kunde. Idag har jag ont mellan benen. Och han har börjat misstänka att jag har en killkompis. Han har sett mig sms:a med någon. Jag bara väntar på att han ska slå till mig och våldta mig. Jag vet inte när han får sina utbrott efter att ha bråkat med mamma. Då hon vägrat att ha sex med henne. Förmodligen vet hon om att han förgriper sig på mig men vågar inte göra något. Alex du är min räddning!

(Utdrag den 16 augusti 2011)

 

 

 

Kära dagbok!

 

Han kom på det idag. Han kom på Alex och mig. Han satt med min mobil när jag kom in. Han blev fly förbannad. Jag skulle bara vilja dra. Jag vill dra härifrån. Då kommer ännu ett sms från Alex. Jag tar mobilen ifrån honom och lyckas skriva till honom innan min pappa kommer fram och slår till mig så att mobilen hamnar på golvet och jag ramlar baklänges. Jag slår i huvudet och svimmar av. Jag vaknar av att min pappa har sex med mig. Han stönar. Han stönar som en äckel gubbe. Jag har min egen pappas kuk inuti mig. Det gör ont! Han stönar en gång, två gånger och sådan kommer han. Inuti mig. Det är konstigt att jag inte har blivit med barn. Jag är inte ens rädd. Vad ska hända? Han tar min mobil och skickar ett sms till Alex där han förklarar att jag inte kan vara hans vän mer. Slänger den på sängen. Och säger: ”Du är en skam! Du är en hora! Fattar du det? Nej, du är som din mamma. Hur skulle någon annan kunna älska dig? Du är så ful!”

(Utdrag den 2 september 2011)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0