Det finns en tid för oss alla

Kärleken finns mellan raderna

 

Det var som om jag satt bredvid någon.

Om du bara såg att jag fanns här,

Om du kunde känna min kärlek,

Om du kunde känna min skuld.

 

Om du kunde komma tillbaka till mig,

 

Din familj,

 

Vi saknar dig!

 

Inget är desamma.

Jag vet,

Men vi måste ta farväl,

Jag är ledsen för att jag inte kunde vara där för er,

Men var stark,

Jag finns närmare än ni tror,

Mitt hjärta

Mitt inre.

 

Hur ska jag kunna klara mig utan dig mamma?

 

Du var mitt liv!

 

Jag vet inte hur jag ska kunna gå vidare!

 

Först min syster,

 

Sedan min bästa vän,

 

Och nu du mamma,

 

Varför?

 

Finns det ingen gud?

 

Finns det ingen gräns?

 

Visa mig vägen!

Jag kommer alltid vara din älskade dotter,

Men glöm inte livet,

Jag kommer alltid att finnas inom dig,

Inom er.

 

Den här dikten är tillägnad dig Julia. Jag hoppas att du hittar hopp i dikten. Jag vet inte hur det känns att förlora

både sin syster, sin allra bästa vän och sedan sin mamma. Men jag vet vad sorg är. Hoppas att du och din familj

reser er starka en dag och ser de möjligheterna som finns i livet.

 

R.I.P Inger!

Hampus Eriksson den 26 februari 2011