Vänterummet
Jag skrev den här dikten när jag satt i vänterummet på vårdcentralen. Tänkte på hur många som har suttit här och väntat. Väntat på svar. Hemska som lyckliga. JAg läste den för min terapeut och hon gillade den. Hon ville att den skulle hängas upp i vänterummet.
Vänterummet
Jag stiger in genom
den tunga dörren.
Luktar sterilt!
Väggarna är vita,
det är tyst.
Det knirrar från en jacka,
det är en tjej som sitter en bit ifrån.
Hon är sammanbiten.
Hon väntar kanske på ett svar.
Men rummet förblir tyst,
alldeles tyst.
I det här vänterummet
har många väntat på svar.
Eller bara väntat på att få hjälp.
Hjälp från någon som bryr sig.
Hampus Eriksson den 20 oktober 2011
Kommentarer
Trackback
